Uti Midgård finns en guldring;
sälj den inte för en hundring.
Förste trollkarln, han var grå.
Han var vän med hober små.
Andre trollkarln, han var brun.
Djuren trivdes på hans tun.
Två de voro himmelsblå.
De tjänte väl sitt trollkarlsskrå.
Men den femte, han var vit,
smidde ränker med stor flit.
Många orcher värva’ han.
Gandalf Grå gick av och an.
Men i tornet Saruman
gnugga’ händer, log och spann.
Då sa Gandalf Grå till Frodo:
”Detta görs ej upp i godo.”
”Sitt ej där och smutta java.
Släng din ring i glödhet lava.”
”Hur älvastålet biter, kom låt oss pröva på!
Ur vägen, orchbanditer! Friskt mod, I dvärgar små!”
Mikaels visstuga 